Gratis CAD-program 2026 – de bästa för 3D-printning, 2D-ritning och konstruktion

Ungefär hälften av alla som söker efter CAD-program letar efter något som är helt gratis, och det är rimligt: den som ritar en ersättningsdel, en hållare eller en enkel figur för hemmabruk behöver sällan ett program byggt för industriell konstruktion. Den goda nyheten är att flera av de bästa verktygen för 3D-printning faktiskt är gratis, i alla fall för privat bruk. Den mindre goda nyheten är att "gratis" nästan alltid har ett finstilt villkor: ett dokumenttak, en omsättningsgräns eller ett krav på att allt du ritar blir offentligt.

CAD eller modelleringsprogram – två olika verktyg

De två termerna blandas ofta ihop men löser olika problem. Ett CAD-program är solidmodellerande: du bygger upp formen genom exakta mått, vinklar och begränsningar (constraints), och kan senare gå tillbaka och ändra ett enskilt mått utan att rita om resten. Det är rätt verktyg för hårda, tekniska former med snäva toleranser – en fästbygel, ett kugghjul, ett hölje som ska passa runt ett kretskort. Ett modelleringsprogram är istället ytmodellerande: du formar en digital lerklump genom att trycka och dra i punkter på en yta, vilket ger organiska, mjuka former (ett ansikte, en figur, ett djur) men gör exakta mått betydligt svårare att träffa. Gränsen är inte knivskarp längre – moderna CAD-program har fått skulpteringsverktyg och tvärtom – men valet av utgångspunkt spelar fortfarande stor roll för hur snabbt du kommer fram till en utskriftsbar modell.

Helt ny? Börja i Tinkercad – men flytta vidare tidigt

Tinkercad är Autodesks webbläsarbaserade nybörjarverktyg: inget att installera, gratis utan tidsgräns, och du bygger modeller genom att kombinera färdiga primitiver (block, cylindrar, rör) med enkel addition och subtraktion. De flesta klarar av att skapa en enkel, utskriftsbar modell inom en timme, vilket gör det till det program vi rekommenderar för den som aldrig ritat digitalt tidigare. Programmet har dock en känd svaghet: cirklar och cylindrar byggs av ett begränsat antal raka segment, vilket kan synas som fasetterade kanter på runda former (ett trick för att minska problemet är att rita två roterade cylindrar och skära dem mot varandra, men det är en workaround, inte en lösning). Den större begränsningen är att Tinkercad saknar en riktig historik av redigerbara steg (feature-träd) – du kan inte enkelt gå tillbaka och ändra ett mått djupt in i modellen utan att bygga om delar för hand. Vår rekommendation: använd Tinkercad för att lära dig grunderna de första veckorna, men räkna med att lämna det så fort du vill rita något med rörliga delar, gängor eller precisionspassning.

Vill du växa vidare: Autodesk Fusion (gratis för privatpersoner)

Programmet hette Fusion 360 fram till den 29 januari 2024, då Autodesk döpte om det till Autodesk Fusion i samband med en omfattande omprissättning av de betalda planerna. Namnbytet ställer till förvirring i sökresultat och gamla guider, men det är samma program med samma gratislicens för privatpersoner kvar. Den gratislicensen, "Fusion for personal use", kräver att du håller dig under ungefär 1 000 dollar (cirka 9 500 kronor vid dagens kurs) i årlig omsättning från det du designar, och att användningen är hemmabaserad och icke-kommersiell – inte en bisyssla du fakturerar för. Den konkreta begränsningen i vardagen är inte lagringsutrymme utan ett tak på 10 samtidigt aktiva ("live") dokument; äldre projekt går att arkivera och aktivera igen, men bara tio kan vara redigerbara samtidigt. Överstiger du omsättningsgränsen, eller vill du slippa dokumenttaket, kostar den betalda planen 680 dollar per år (cirka 6 500–7 000 kronor, vilket också stämmer med vad svenska återförsäljare som NTI Group tar ut). Programmet kräver minst 8 GB RAM och ett grafikkort med minst 1 GB grafikminne; för tyngre yrkesarbete rekommenderar Autodesk minst 32 GB RAM och 8 GB dedikerat grafikminne på Windows (Mac-rekommendationen ligger lägre, på 16 GB RAM) – ett dedikerat kort i klassen RTX 2060 eller bättre märks tydligt vid arbete med större modeller. Fusion är vårt förstahandsval för hobbykonstruktören som vuxit ur Tinkercad: riktig parametrisk historik, molnsynkning mellan datorer och en licens som är gratis så länge du håller dig under gränserna. Notera dock att Fusion inte finns för Linux – kör du det som operativsystem är FreeCAD nästa stopp istället.

Ingen gräns, ingen molnplikt: FreeCAD

FreeCAD nådde sin första stabila 1.0-utgåva i november 2024 efter över två decennier i utvecklingsversion 0.x – ett tydligt kvitto på att projektet gått från experiment till moget verktyg. Därefter följde buggfixversionerna 1.0.1 i maj 2025 och 1.0.2 i augusti 2025 med över 30 buggfixar, och nästa stora utgåva, 1.1, släpptes i mars 2026 med bland annat smidigare sammansättningsarbete och förbättrad materialförteckning (BOM). Licensen är LGPL2+, alltså helt fri: inget dokumenttak, ingen omsättningsgräns, inget krav på internetuppkoppling och inget förbud mot kommersiellt bruk. Det gör FreeCAD till det självklara valet om du planerar att sälja det du skriver ut, kör Linux (där Fusion inte är ett alternativ) eller helt enkelt inte vill ha en molntjänst som mellanhand. Priset är en brantare inlärningskurva än Fusion, särskilt kring sammansättningar och skissbegränsningar – räkna med några veckors extra tålamod jämfört med ett kommersiellt program med en heltidsanställd UX-avdelning bakom sig.

Kod istället för mus: OpenSCAD för parametrisk konstruktion

OpenSCAD är ett annat djur: du beskriver geometrin i ett skriptspråk med variabler och funktioner istället för att dra i punkter i en 3D-vy, och förhandsgranskningen uppdateras när du kör om skriptet. Det gör det ovanligt starkt för verkligt parametrisk konstruktion – ändra en variabel för hålavstånd eller väggtjocklek och hela modellen räknas om konsekvent – men svagt för fri, organisk formgivning eller snabb visuell skissning. Ett kuriosum värt att känna till: den senaste officiella stabila utgåvan är fortfarande 2021.01, från januari 2021, men projektet är inte övergivet – utvecklingen fortsätter i så kallade snapshot-byggen (den senaste daterad 2026.06.12 vid research för den här artikeln), som bland annat lagt till stöd för den nya geometrimotorn Manifold för betydligt snabbare beräkningar. Vill du använda OpenSCAD på allvar 2026 bör du köra en snapshot-version, inte den fem år gamla stabila utgåvan. Rekommenderas för den som redan kan programmera eller vill bygga en bibliotekssamling av återanvändbara, parametriska delar – inte för den som vill se resultat efter tio minuter.

Molnbaserat samarbete: Onshape – stark motor, dyr licens

Onshape, numera ägt av PTC, körs helt i webbläsaren och stödjer flera personer som redigerar samma modell samtidigt i realtid, ungefär som Google Docs för CAD. Gratisplanen har obegränsad lagring för dokument, men med ett villkor som får sägas vara stort: alla dokument i gratisplanen är offentliga och synliga för vem som helst, och planen får inte användas kommersiellt. Vill du ha privata ritningar eller använda dem kommersiellt måste du upp till betalplanen Standard, som kostar 1 500 dollar per användare och år (cirka 14 000–14 500 kronor) – klart dyrare än både Fusions betalplan och en hel del riktiga 3D-skrivare. Vår tydliga avrådan: som ensam hobbykonstruktör hemma finns det sällan skäl att betala för Onshape. FreeCAD ger liknande parametrisk kraft helt gratis och utan att göra dina ritningar publika, och Fusions gratislicens täcker molnsynkning mellan egna enheter. Onshape blir motiverat först om du faktiskt behöver flera personer som redigerar samma modell samtidigt – ett litet konstruktionsteam, till exempel – och den kostnaden är då en rimlig prislapp för den funktionen, inte för själva CAD-motorn.

Organiska former: Blender

Blender, gratis under GPL-licens, är förstahandsvalet för figurer, byster och andra organiska former där ett CAD-programs exakta mått bara är i vägen. Skulpteringsverktygen (multiupplöst skulptering, dynamisk topologi, remeshing, symmetri) gör det möjligt att arbeta som med lera snarare än med siffror, och tillägget "3D Print Toolbox", som följer med programmet, kontrollerar modellen för icke-manifold geometri, tunna väggar och överhäng innan export till STL eller 3MF. Aktuell version vid den här artikelns research är 5.2, släppt i mitten av juli 2026. Vår avrådan här är lika tydlig som rekommendationen: använd inte Blender för något som behöver sitta exakt – ett telefonskal, en fästbygel eller ett hölje med en snäv passning. Blenders nätbaserade arbetsflöde ger dig inte samma numeriska kontroll som ett CAD-programs mått och begränsningar, och att träffa en tolerans på till exempel 0,2 mm är avsevärt svårare att göra pålitligt i Blender än i Fusion eller FreeCAD.

Ren 2D-ritning: LibreCAD och QCAD

Ibland behövs bara två dimensioner: en ritning för en laserskärare, en konturfräs eller en enkel planritning. LibreCAD, gratis under GPL, är det enklaste alternativet – det stödjer DXF och DWG, har lagerhantering och är snabbare att lära sig än de flesta 2D-CAD-program. QCAD, under GPLv3, är ett besläktat alternativ med extra fokus på arkitektoniska planritningar. Ingen av dem duger dock som ensamt verktyg för 3D-printning: en 3D-skrivare behöver en modell med volym, inte en platt ritning, så 2D-CAD är i det här sammanhanget mest användbart som mellansteg – till exempel en skiss du importerar i Fusion eller FreeCAD och sedan ger en tjocklek (extruderar) till en riktig 3D-kropp.

Så väljer du

• Aldrig ritat digitalt förut: Tinkercad, i webbläsaren, gratis utan gräns.
• Hobbykonstruktör som vuxit ur Tinkercad, kör Windows eller Mac, håller dig under cirka 9 500 kronor i årlig omsättning från det du designar: Autodesk Fusion, personlig licens.
• Kör Linux, vill slippa dokumenttak eller planerar att sälja det du skriver ut kommersiellt utan att betala licens: FreeCAD.
• Trivs bättre med kod och variabler än med mus i en 3D-vy: OpenSCAD – men hämta en snapshot-version, inte 2021.01.
• Måste ha flera personer redigerande samma modell i realtid och är beredd att betala cirka 14 000 kronor per år, eller kan leva med att allt blir offentligt i gratisplanen: Onshape.
• Ska skulptera figurer, byster eller andra organiska former snarare än tekniska delar: Blender.
• Bara en platt ritning för laserskärare eller CNC, inte en utskriftsbar 3D-modell: LibreCAD eller QCAD.