Kombination av krokodilbrosk och mänskliga stamceller 3D-printas för behandling av ledskador och artros

Jens Fredriksson Webbnyheter Kommentera

Forskare från Central Queensland University använder sig av 3D bioprinting och krokodilbrosk för att få fram ett nytt sätt att behandla artros och ledskador.

Dr Padraig Strappe säger att värdefulla tillväxtfaktorer från krokodilbrosk bidrar till att främja vuxna stamceller från fettvävnad eller benmärg för att utvecklas till brosk.

Dr Strappe har tillsammans med ett team forskare från CQ University arbetat med en process som extraherar tillväxtfaktorer från krokodilbrosk och tar bort proteiner som annars utlöser ett immunsvar hos människor.

Dr Padraig Strappe hållande krokodilbrosk som kan användas för att behandla ledskador hos människor

"Det ger oss en soppa eller ett lim som kan främja våra egna vuxna stamceller", säger Dr Stappe. "Vi hoppas att det kan främja brosk-reparation, vilket är en stor utmaning och blir mer vanligt bland den äldre befolkningen."

Till skillnad från andra typer av vävnad, har brosk inte en blodtillförsel. På grund av detta kan en traumatisk skada på en led, särskilt knäet, leda till en spricka eller ett hål mellan ett ben och skadat brosk som tar mycket längre tid att läka. "Du är kvar med ett hål som måste fyllas i," säger Dr Strappe.

Efter att krokodilbrosket blandats med vuxna mänskliga stamceller används en 3D bioskrivare för att skriva ut det nya brosket som i slutändan kan injiceras i skadade humana leder för att fylla igen just det hålet.

"Med hjälp av 3D-utskrift kan sedan den ortopediska kirurgen fylla i det hålet med det nya brosket för att reparera fogen", säger Dr Strappe.

"Det vi söker är en långsiktig reparation av brosket så att människor kan återvända till jobbet och att börja röra sig mycket snabbare utan de långsiktiga effekterna av inflammerade leder," tillade han.

Dr Strappes forskning inspirerades från en CSIRO-studie från mer än ett decennium sedan som rankade proteoglykanivåerna i brosket hos ett antal olika arter. Krokodiler var högst upp på listan eftersom en krokodil har mycket stora artikulerande leder så det behöver mycket brosk för att behålla den rörelsen. Brosket runt krokodilens  bröstkorg är den mest värdefulla delen för forskarna, eftersom den är särskilt rik på proteoglykaner.

En provburk som innehåller brosk från en ung krokodils halsområde

Brosket kommer från den närliggande Koorana Crocodile Farm som producerar skinn för export till italienska modeskapare och kött till den australiensiska marknaden. Avfallsprodukten för dem är brosket. "Varje krokodilbrosk som blir kvar försöker jag samla in medan det är färskt, sedan kan man också frysa in det." säger Strappe.

Med fokus på nollavfall, säger Koorana Crocodile Farms representant att gårdens förhållande till Dr Strappe är ömsesidigt fördelaktigt.

Forskargruppen är för närvarande inriktad på att behålla finansiering för projektet och generera intresse bland biotekniska företag som potentiellt kan utveckla och marknadsföra tekniken.